Mat • Dryck, Tänker • Gör

påsklunch på Le Croissant

Jag och Erik gick på Le Croissant för att fira påsklunch. Jag vet inte varför han fick för sig det, men det var i alla fall vad som lockade. Jag har ätit där förut, då Le Croissant är belägen i samma köpcenter som jag i flera år hade mitt arbete vid.

Det blev grillade sandwichar/sandwiches (!??!?) för oss båda: Croque Monsieur för mig och Salami för Erik. Jag har aldrig testat något annat än just croqqen där, men jag såg sällskapet i bordet bredvid ta in väldigt fina pasta och sallader. Det lockar nog nästa gång, när jag har mer smaksinne.

Påskmiddagen blev en mindre buffé, som genererade väldigt mycket rester. Tar man ”lite av allt” blir det ändå en rejäl portion på tallrik och i mage.

Vår påskbuffé bestod av av tunnbröd, rågkex, crostini och smördegspinnar som serverades med lite olika grejer att doppa och toppa med. Förutom det som syns på bild hade även Tobias kommit förbi med papas arrugadas, grönkålspaj och brieost. Herregud.

Favoriten var ändå tunnbröd med vanligt bregott med havssalt och en rejäl servering Västerbottensost. Det riktiga lågvattenmärket var tofusillen – usch, så äckligt. Det rejäla pastasalladen slog också precis rätt och Erik fick även rimmad och torkad lammskånk och ägghalvor med skagenröra som gick hem. Sedan var det tur att vi firade hemmavid. Paltschwimen slog till med besked och det här med efterrätt… det är en rätt jag med glädje tackar nej till.

Hoppas att också ni fick något riktigt gott i magen i helgen, och att ni får njuta av också idag som en alldeles extra röd dag ♡

Listor • Svep

woho och bubu v.14

♡ Gott tranbärsbröd i butiken fick följa med hem. Det kändes värt!
♡ Sedan fick en brödmaskin följa med också och det var ännu mer värt.
♡ Jag och Erik gick till mottagningen ihop för första gången, det kändes värdefullt. Det var såklart innan min sjukdom bröt ut.
♡ Vi är båda lärare och har mot helgen till gått på påsklov för en hel vecka.
♡ Jag fick en medaljong av min mamma och pappa som påskägg, med Jesus och Sacré-Coeur.
♡ Min nygamla header, ett självporträtt av unga Ajli, har gjort återkomst. Men med fläta nu.
♡ Jag firade påsklunch med Erik genom att köpa Croque Monsieur från Le Croissant @ Avion.
♡ Tobias kom förbi med god påskmat från mamma och pappas buffé så också jag och Erik kunde ha kalas.
♡ Jag har tillbringat nästan hela söndagen i solskenet med en härlig bok.

♡ Att bli sjuk var inget vidare.

♡ Jag vill gå på bio och se Folk och rövare i Kamomilla stad.
♡ Ut och äta på Bishops arms eller Tapas bar deli.
♡ Åka utförsåkning, innan det är för sent.

Hoppas att ni har haft en underbar vecka 14 och en riktigt god och glad påsk.

Tänker • Gör

en lugnets påsk – bröd och kalk

Glad påsk till er alla! †

Min egen påsk är lycklig och lugn. Hos mamma och pappa är både farmor, farmors kille och mormor för att avnjuta buffé och värme i goda vänners lag. Den som inte passerat 90-årsstrecket är där och nosar, och det innebär att jag och Erik inte åker dit med våra rinnande näsor och rosslande lungor. Det vore nästan taskigt, men jag glatt kan meddela att måendet är på rätt väg.

Min pappa fyller 65 år idag och jag har skickat med honom presenter att öppna och sjungit med sprucken röst för honom genom telefonen. Vi bor i samma stad och kan ses när som helst. Det gör mig glad. Det gör det mindre ledsamt att fira påsk isär, även om det egentligen är den högtid jag allra mest förknippar med glada familjeminnen. Mer än jul. Mer än midsommar.

Jag har nog inte tänkt på det förrän i år, men det kan vara så att påsken ändå är min favorithögtid… så märkligt, för den har alltid varit anspråkslös i vår familj… kanske det är det som varit så bra. Som är så bra.

Glad påsk!

Tänker • Gör

regn mot rutan och doft av nybakat bröd

För min skatteåterbäring köpte jag en brödmaskin.

Det finns få saker som är finare än en kvinna som handknådar bröddeg med ryggen vänd mot oss, rödrutigt förkläde och håret kortklippt utom kanske en liten rastafläta. Jäsning under vit kökshandduk med BÖ-monogram och doften i hela huset. Min mamma, hon kan hon.

Jag kan inte. Kanske jag skulle kunna kunna, men det är en lång väg dit. Så jag köpte brödmaskinen och nu låter jag den sköta allt. Inget förkläde, ingen vit kökshandduk och inget monogram. Bara en burk som man häller ner allt i och sedan är doften av nybakat bara ett knapptryck bort. De blir knubbiga och fula. Och?

Idag regnar det ljuvligt utanför fönstret. Det är vårens första regn. Ni vet, det där regnet som känns som ett dop. Regnet som står mellan ett gammalt liv och frälsning. Vi njuter. Vi njuter av regnet. I alla fall den här första dagen.

Mat • Dryck

inte den traditionella påskmaten idag

idag lagar jag micromat. Smaken är försvunnen, eller egentligen är det nog lukten som är väck den här gången. Sist jag hade covid med smakbortfall var det enda som var ”gott” att äta trots det heinz ketchup, tomater i balsamvinäger, ruccola och rostade mandlar.

En dag åt vi tranbärsbröd med just ruccola, tomater, lök och mozzarellaost. Jag dressade med vit balsamvinäger, olivolja, salt, peppar. Som vanligt var tomaterna och vinägern godast.

En gång åt jag potatisgratäng från peka som jag toppade med lite fetaost och serverade med gnissliga gröna bönor. Det var livet. Världens latmat, och att det inte smakar så mycket gör ju ingenting när inget smakar så mycket. Inte ens snacksoliverna från Zeta gjorde några större underverk.

Jag avslutar med ovan: något slags piroger som jag fylld med potatis, ägg, spenat, ost och kryddor, samt serverade med ugnsbakad fetaost och grönkål, en stooooor klick matyoghurt och potatissallad med oliver, grönkål, kronärtskockor och annat gott. Det ser ju riktigt fint ut! Måltiden är dessutom från innan jag förlorade smaken. Det har blivit en del nudlar och pasta med vitvinssås och ärter.

Undra hur det blir på lördag. För jag misstänker att jag inte ska åka hem till mamma och pappa och spraya baciller på dem. Ska jag kunna sno ihop något? Erik kan laga mat, men är det ens värt? Hmm.

Tänker • Gör

ömsar skinn inför en ny säsong

I helgen skrev jag i en caption på instagram att jag inte retar mig på min bleka torra hud. Men det har redan gått över. Nu, bara några dygn senare, retar det mig.

Liksom aprilsolen avslöjar bortglömt damm och linjer eller föroreningar på fönstren avslöjar den hur törstig min kropp är efter en så lång vinter. Igår funderade jag på om mina smalben ens är bleka eller om de bara är täckta med ett fint skinndamm. Uuh. Det var inget trevligt ord.

Är det någon som vill tipsa mig om lite bra rutiner för att få fart på huden? Ska det vara fett eller fukt, skrubb eller torrborstning, hur ofta, vilken ordning och vilka märken? Jag är hopplöst inkonsekvent vad gäller hudvård, men det är dags nu. Det blir som att vårstäda. Vårstäda mig själv. Iklädd en bastua från IKEA.

Nu ska jag dricka en massa vatten och te. Det kan inte heller skada: väta upp kroppen från insidan.

Listor • Svep

ta till vardagslyxen

Jag läste ett reportage om vardagslyx i en gammal Femina och det var så märkligt… det stod bland annat spa och hotellnatt som förslag. Ljuvligt, absolut, men för min budget och livsstil skulle jag definitivt kalla dessa förslag för lyx och inte vardagslyx.

Lyx är lyxigt av ett skäl och det känns dumt att normalisera det. Även om jag var stenrik och kunde skulle jag nog inte… eller..? Om lyx är vardag så är det ju inte lyx längre. Dessutom tror jag att man inte orkar. Jag har ett årskort på ett spa, men jag är inte där dagligen ändå, för jag orkar inte det. Ibland vill jag bara hem.

Vardagslyx på riktigt, däremot, det vill jag slå ett slag för! Det orkar jag inte heller hela tiden, och gjorde jag allt hela tiden hade nog slantarna sprungit iväg, men det är görbart åtminstone. Så nedan är lite jag kan göra och tillföra i sitt vardagliga liv om jag vill ge mig en lyxigare guldkant:

♡ Servera färska, krispiga grönsaker och tvättade, mogna frukter i små skålar när ni har det!
♡ Lägg en ansiktsmask och läs en bok (eller sticka några varv).
♡ Sätt igång golvvärmen för en dag, om ni törs.
♡ Duscha, tvätta med dyrbara produkter och smörja kroppen med en doftande kroppsolja.
♡ Tänd ljus, de finare ljusen, i alla rum. Glöm inte kök och badrum!
♡ Häll något godare i glasen. Jag är lite ”emot” vardagsalkohol, men en must eller iskallt vatten med färsk ingefära och en citronskiva funkar.
♡ Duka bordet med mer omsorg till frukost, middag och kvällste.
♡ Fika en pralin eller finare marsipan istället för Brago. Från Frukthörnan!
♡ Köp hem bageribröd från Hagabröd på hemvägen (eller baka ett eget), doften är gudomlig.
♡ Köp hem snittblommor och placera väl synligt. Flytta dem dit du går.
♡ Är det någon särskilt lyxig vardagsrätt du vill laga: laga den! Jag tänker t.ex. shakshuka med extra mycket färsk mynta eller passionsparfait med citronmeliss eller ugnsbakad delikatesspotatis med balsamvinäger?
♡ Använd ett rött läppstift, eller något annat som gör att du känner dig vacker.
♡ Har du någon som du kan locka till dig en nackmassage ifrån? I do!
♡ Bädda rent i sängen, byt badlakan och spraya en dusch med linnespray.
Lägg märke till vardagslyxen. Ta den inte för givet utan uppskatta den lite extra! Ta t.ex. en bild, skriv ner i en dagbok, lägg upp på instagram eller blogg om det känns ok, berätta om den för din mamma och pappa, dela den med en partner, ett syskon, en kamrat.

Jag förstår att dessa knep inte funkar om ekonomin är för knaper, men en del kanske. Och i synnerhet den sista: när man väl har råd, har tid och har möjlighet kan man behandla det med lite andakt.

Länge leve vardagslyxen som funkar för vardagligt folk!

Har ni fler förslag? Snälla skriv så jag kan lägga till! Nu när jag är sjuk behövs det extra mycket (:

Tänker • Gör

svarta kläder – sedan blir det sommar

Jag är inne i en svart period. Jag menar inte humörmässigt, utan klädselmässigt. Egentligen är det inget konstigt, men för mig är det lite knäppt. Det känns inte som att jag brukar bära så mycket svart, men nu har det varit en lång tids mörker.

Det gör inget. Det är fint med svarta kläder.

Vet ni vad jag längtar efter så väldigt, väldigt mycket? Tiden då jag slutar ha kläder. Det kommer en tid som kallas sommar, visst vet ni det, det kommer en sådan tid! Jag tror alltid att jag ska bära vackra klänningar och smycken och frisyrer, men det gör jag aldrig. Jag går på sommarlov och sedan bär jag ingenting annat än badkläder och fiskarbyxor.

Jag drömmer gärna ihop något. Hittar på en karaktär att åtminstone i tanken spela. Jag kan se henne redan nu. Fantasin har aldrig varit problemet för mig. Lättjan, däremot. Bekvämligheten. Den vinner. Kläderna ryker.

Men om vi leker: tillbaka till livens bästa år 2008, 2013 och 2018 och plocka lite russin ur dem. Då får det svarta fortfarande finnas kvar, men utan att vara alldeles dominerande. Allting är roligt!

Listor • Svep

woho och buhu v.13

♡ Lunch på Le Garage, efter så många om och men.
♡ En tur på centrum! Där köpte jag byxor och solglasögon.
♡ På Avion köpte jag ingenting, men jag gick i två butiker och fick träffa folk.
♡ Juice från Naked Juice Bar med syrran!
♡ Iksu spa ljusrum var alldeles ensligt och bara för mig. Kände mig fräsch!
♡ Femårsintervallet gav mig ny energi: 2008, 2013, 2018, 2023! Det bådar GOTT!
♡ På lördagen grillade jag korv på balkongen. I t-shirt.
♡ Dessutom drack vi champagne för att fira att Erik blivit förstelärare.
♡ Solen har återvänt! Det blir kanske en aprilvår!

♡ Tre månaders väntetid till kirurgen (!).
♡ Eriks sjukdom, mest för att det är synd om honom men hostan håller också mig vaken.
♡ Att de hade stängt bassängen (för renovering) när jag gick på spa 😦
♡ Jag viskar det här med pyttesmå bokstäver: jag tror att också jag har blivit förkyld.

♡ Ett besök på mottagningen på tisdag, med Erik.
♡ Påsklov inleds på långfredagen, så härligt.
♡ Pappa fyller år och jag ämnar åka dit på kalas.

Hur har er vecka varit, loves?

Hälsa • Ohälsa, Mat • Dryck

jag har gått ut och ätit

hörrni, jag tar lite nya tag. Jag tror att det är ett stilbyte som står i stjärnorna. Både här inne och där ute i den stora vida världen.

Varför? Jo, för att vår (och höst, den tänker vi inte på ) sker något i mig som leder till att jag måste antingen skita i allt eller maxa. I år är det 2023 och alltså fem år sedan jag hade ett riktigt pangår sist. Jag har kollat igenom den gamla bloggen (något jag aldrig annars gör) och sökt efter ”tips” på hur det blev så bra. Och det var för att jag maxade! Så roligt!

Idag har jag mer och annat bagage än för fem år sedan, men jag är också äldre och har råd att checka in skiten. Låt det ligga i flygplanets buk bara, varför ska jag släpa runt på’t om jag inte behöver?

Den här veckan gick jag och lunchade på Bistro Le Garage. Ingen kunde följa, så jag gick själv. Den trygga maträtt jag sett ut på förhand var slut och jag blev istället serverad rostade knippemorötter med kummin, inlagda senapsfrön, färskost, friterad kulpotatis och vårklynne. Och hasselnötter som jag pillade bort för det tycker jag inte längre om.

Den ena servitrisen var en riktigt oskön person. Den andra var en stjärna. Den tredje var på inskolning, men jag är övertygad om att hon också kommer bli en stjärna, så att det goda överväger.

Jag tänker nämna det nu, en gång till och en gång för alla, sedan kommer jag framöver övergå till vad jag just bestämde i inläggets början och maxa: det är helt sjukt att jag klarade detta. Det är HELT sjukt. Ingen tvingade mig utan jag bara gjorde av mig själv och… nä, vet ni vad, med mina issues är det fullständigt vansinne att detta gick.

Framöver, jag ”ältar bort det” nu och skiter i det sedan, kommer det vara precis samma bedrift om jag gör om det. Det kommer vara precis samma saker jag överkommer och är stolt över att överkomma. Men jag TÄNKER INTE skriva ner det. Jag tänker maxa, utelämna psykologin bakom, bara köra. Syns inte, finns inte – tills det är riktigt och sant. Det är så en slipsten ska dras.

God helg.