Det här med att hänge sig åt att inte gnälla och sedan råkar bakslag efter bakslag ske ger en ekande tom blogg. På det sättet är det både tur och skönt att inte ha en inkomst baserad på detta. Även om det verkar vara det absolut roligaste jobbet i hela världen.
Jag skriver inte för att ge utrymme för gnället och bakslagen, utan vi tar ett litet nedslag i mat och bak istället! I början av februari satte jag ord på min förändrade inställning till mat. Det handlade om hur kött smakade sämre och sämre. Och nu börjar det bli associativt också.
Om jag säger att ”från och med nu äter jag inte kött” så skjuter jag mig i foten, för om jag då någon gång testar kött eller fågel så kommer jag känna att jag typ behöver hymla med, men det är i alla fall åt det hållet det bär. Jag tror att jag har blivit pescetarian. Den här filmen kommer från senaste gången jag lagade kött, och sedan ångrade jag mig bittert och sedan gjorde jag det inte mer.
Här kommer några pescetariska måltider från sistens:
Plåtmat med kikärter
Den här plåtmaten serverade jag med ruccola, raita och pitabröd. Jag lade allt inuti pitabröden dessutom. Trippelkolhydrater, tack! Potatis, kikärter, gul lök, purjolök, morötter och babyplommontomater rostade med spiskummin, olivolja, harissa, tomatpuré och mycket salt. Det var ljuvt.
Pasta med kål- och ostsås
Det här blev en riktig höjdare, trots att det ser lite ut för världen. Medan pasta kokade stekte jag rödlök, rödkål, vitkål och grönkål. Sedan slog jag på grönsaksfond, tomatpuré och Oatly iMat. När pastan var klar smälte jag ner hel del ost i såsen och toppade med rostade pumpafrön.
Våfflor
Det var våffeldagen 25/3 och jag lagade våfflor. Jag har inget recept, för jag använde pulvret Coops Frasvåfflor. Men jag skojade till det lite genom att bryna smöret samt byta ut en deciliter av vätskan till havremjölk. Både jag och Erik åt dessa med glass och hallonsylt. Detta var såklart inte våran middag, utan snarare brunch.
Rostat vegetariskt med fetaost
Vad har vi här då om inte min ultimata comfort food? Jag och Erik har diskuterat det ibland: vad är min comfort food to eat och vad är min comfort food to cook? Detta är min comfort food TO COOK. Ugnsrostad potatis, morot, gul lök och kapris, serverad med en 15-minutersrostad feta. Jag kryddade upp detta med ostronsås och timjan.
Falafel med ris
Ska jag ta till mig en ära? Har jag verkligen lagat det här? Nej, icket. Tillagat, snarare. Falafel från anamma körde jag i airfryer och serverade med ris, persilja, ruccola och hummus. Erik fick dessutom rödlök och jag fick tomater. ”Bästa sortens helfabrikat”, skrev jag på instagram. Men jag vet inte skillnad på helfabrikat och halvfabrikat, så vem vet vad det egentligen är på den här tallriken.
Ett litet nedslag i gnället: de nationella proven i årskurs 6 och 9 har genomförts, och skall nu rättas. Erik har blivit sjuk igen. Det finns en risk att det blir en veckas icke-skrivande och icke-görande igen, när man behöver det som mest. Aja.
Puss.
Ajli Müller 
Ohh vad hungrig jag blir, samt goda de ser ut. Samt som du säger oftast känner man sig lite gnällig i bloggen, men det är ju ändå en sådan vardag man hamnar i emellanåt och man måste få skriva om sådant med.
GillaGilla
Jaa, jag tycker till och med att det kan vara ganska gött att läsa hos andra! 😀 Livet är livet liksom, med allt vad det innebär. Och alla olika grejer det innebär för olika människor.
GillaGilla
Blev omedelbart sugen på gratinerad fetaost nu! Det får jag ta och laga.
För övrigt förstår jag om du inte vill låta gnället synas här i bloggen, men för min del tar jag hellre gnälliga inlägg än inga inlägg alls. Jag blir så glad när du gjort en uppdatering.
Och ska försöka lämna lite avtryck i kommentarerna för jag tycker det ekat rätt så tomt här inne på senaste?
GillaGilla
LAGA LAGA LAGA! Jag gjorde makaronipudding idag och blev helt förskräckt över att det inte fanns fetaost hemma, har det någonsin hänt!
Tack så mycket för den här superhärliga kommentaren. Jag gillar att uppdatera, och det här med att lägga munkavle… funkar liksom inte på mig. All or nothing, och nothing är trist.
Känn nu ingen press att kommentera, jag är väldigt glad att du skrev idag, men det är inget jag ålägger någon. Visst är det trist att det ekat tomt, för du har rätt… kanske människor inte läser bloggar längre 😦
GillaGilla
Jag lagade igår! Men det såg inte lika gott ut som ditt och blev rätt torrt. 😛 haha
Nothing är absolut trist och jag tror att de flesta som läser här gärna tar del av hela ditt liv (det du är bekväm med att dela såklart), både det roliga och det tråkiga. 🙂
Jag vill ju gärna kommentera ibland. Såg nu att du nog legat lite efter med att godkänna kommentarer för gamla inlägg hade fått det nu. Så inte totalt tomt! Jag brukar nämligen gå in på lite äldre inlägg ibland för att se om det är något roligt som sagts i kommentarer.
GillaGilla
NÄÄÄÄJ, vad synd. Jag kan ibland tycka att den ”fetaosten” som heter vitost (apetina) lämpar sig bättre, men jag minns inte om det var den jag använde på bilden…. den blir alltid lite extra krejmig 😀
Din kommentar har gett mig nystartskänslor, sådana som kanske ändå dyker upp lite cykliskt för mig, men de påminde mig om att bloggen är ett av mina största och längta intressen. Det behöver inte vara så mycket prestation och fernissa, för minst en (två med dig) är troget intill lite oavsett XD
Har legat efter med allt, men nu känner jag som skorpan och ser lite ljus. Inte döden utan… aja… du fattar 😉
GillaGilla