Jag grät som ett litet barn i fredags. Jag blev påkommen och instruerad att äta något. Snyftande åt jag tre frukostknäcke, utan något alls på. Sedan började jag skratta igen. Jag blir kanske inte hangry, men jag verkar sannerligen bli hungerdeppig. Hoppsan.
Den här veckan har jag gjort många små vinster. Min terapeut lärde mig att man ska det. Om jag tror att jag ska ut och leva lajf efter att ha undvikit lajf i massa år så kommer det leda till besvikelse efter besvikelse. Istället ska jag bara leva. Och varje gång jag lever liiiiite mer än tidigare: fira. Uppmärksamma. Så småningom lever jag lajf.
Det finns saker jag inte kan skriva här, men jag kan i alla fall skriva att jag har saker att fira och saker att uppmärksamma! För jag har lärt mig att små segrar också är segrar.
Ajli Müller 