Månad: december 2022

Gott nytt år i förskott!

Förra året var det jag och Erik. Ibland har vi lagt till ett stycke Viktor. Ibland ett stycke Néa. En gång har jag haft fest (aldrig mer!). Några gånger har vi firat i fjällen. Två gånger i Thailand. Ibland är vi hemma hos mamma och pappa. När vi var små brukade vi fira hos Torgny och Maria.

Jag är övertygad om att det nya året kommer bli gott. Jag älskar nyårsafton. Om det är något jag gillar att fira så är det ett nytt år. Det ter sig kanske märkligt, med min kristna värdegrund och allt det där, men det gör väl inget. Lite märklig måste man få vara!

Jag tycker inte att det spelar så stor roll vad jag gör. Men jag är klädd för det och redo för det. Vad det sedan blir får vi märka om ett par timmar.

Gott nytt år och tack till alla som har läst, kommenterat och inspirerat mig här inne under det gångna året. Jag är övertygad om att nästa kommer slå 2022 på käften. Liksom 2022 slog 2021 på käften.

2023!

Igår skulle jag på IKSU för att hämta såväl dagsljus och bastu som massage och lite träning. Men det blev ett helt annat projekt: motorvärmaren hade brunnit. IGEN. Det var knappt ett år sedan sist, jag har en ny stolpe, en ny kupévärmare och en ny motorvärmarsladd. Så snopet.

Vilken tur att det här hände efter mina nya krafttag i tisdags. Jag kan nu se klarare. Jag bor så nära stan och jobbet att det inte är hela världen om så själva bilen brann upp. Pengar är inte en motiverande kraft för mig, jag är tacksam att kunna laga bilen i januari. Mamma och pappa erbjöd mig sitt garage att låta bilen smälta i, vilket ledde till en gårdag i mina föräldrars varma hem. Jag fick fika, lösa korsord och bli ompysslad. Bilen fick några externa kupévärmare och lyckades bli ganska stilig. Och inte en enda bild tog jag.

Erik var på Avatar och efter första timmen var han redo att gå hem. Han hade plats i mitten, så han vågade inte och satt hela filmen som är över tre timmar. Jag bjöd på daal när han kom hem. Vi åt tryffelost och sesamkex. Erik spelade bas. Jag spelade Super Mario World.

Idag ska jag lyssna på ljudbok. Vila.

Först och främst: tack för alla som har kommenterat här, på instagram och i verkliga livet de senaste dagarna. Vilka stjärnor jag har omkring mig! Vilka sällsynta lyckopengar ni är.

---

Bara att plita ner skisser på hur jag vill att 2023 ska bli gör mig alldeles glad. Ni vet ju hur jag blir. Jag är fortfarande mitt uppe i min senaste nystart. Ni vet ”när jag flyttat så…” och nu har jag flyttat så. Men när jag började planera mitt nästa årsskifte påmindes jag. Jag påmindes. Peppades.

Jag gjorde en sådan film av bilderna i min kamerarulle eftersom min telefon sa åt mig. Det var ögonöppnande: alla bilder utom två var från i somras. Det fanns en bild från inflyttningsfesten och en bild från mitt första besök på ångestmottagningen. Resten var sommar. Alla andra har jag raderat. Man kan ju bara inte ha det så att man bara lever lajf på sommaren!

Nu har jag i alla fall fått lite extra olja på elden, på bästa tänkbara sätt. Kul, va!

Som jag misstänkte klarade jag inte julafton med familjen i år. Det gör inget. Jag minns julafton 2021 med värme istället och får börja om idag. Men innan livet återvänder till oss så smått ska jag lämna en braindump på hur julafton faktiskt blev för oss i Müllerska huset.

Först kom pappa förbi med mat och julklappar. Det var dimma över älven. Efter en trafikolycka kör tomtefar en ny bil, men gladskiten jag köpte till honom i julklapp från ICA Maxi för en herrans massa år sedan följer med. Vi klädde oss i jultröjorna svärmor Britten har stickat. Sedan sov jag.

Till julkonserten blev det te och julmust. Till julbord blev det en pyttipanna av prinskorv, köttbullar och potatis, baconlindade dadlar till Erik, coleslaw, rökt renhjärta och lite julskinka. Till julklapp blev det en ny vigselring som bara ska läggas ut lite efter vintern.

Idag har vi en ny dag. Och den känns mycket bättre. I morgon kanske ännu bättre! Vad spelar det för roll om 100 år. Eller nej, vad spelar det för roll om ett år?

I morgon är det julafton och det känns mycket, mycket märkligt. Den smög sig på, eller? Jag tror inte ens det är så, jag tror att det har varit så himla mycket grejs – positivt som negativt – som har tagit upp tankar och tid att det här med julafton varit oerhört bortprioriterat.

Det gör ingenting. Det är bara ett datum. Jesus föddes lix på hösten. Några firar på juldagen. Folk med andra trosuppfattningar firar andra saker, andra tider på året. Man måste ingenting.

Inför julafton har jag varit på IKSU spa och tagit dagsljusterapi och varm maskinmassage i ett riktigt elakt skulderblad. Jag har pusslat, det gör man på jul. Köttbullar har rullats och lagts i frysen inför morgondagen. Min amaryllis slog ut. Jag har tagit jullov!

Allt är klart. Jag håller på att avrunda året. Det har vänt och blir ljusare och ljusare för varje dag. Nu du! Jag har några tidsinställda inlägg, men snart ska ni se att den här bloggen kan bli en oas av glädje. Eller kamp, kamp är också bra. Pannben och fighter att tas och vinna! ♡ Nu du!

Vi har haft skolavslutning i Backens kyrka. Nio minuter tog det att åka dit. Helt sjukt. Var bor jag ens!? Idag frågade min kollega om jag ibland stannar upp och tänker att någon kommer ta min lägenhet ifrån mig. Lite så är det. This is too good! Men jag vet att ingen kan. Den är vår.

Jag går nu in i ett jullov. Jag är lärare, så jag har sådana. Det känns jättebra att få tid att ordna upp saker och ting, dels inför nästa termin men också här hemma. Fira jul, såklart, men det känns ganska sekundärt. Jag har fixat allt inför sagda jul, så nu får den komma och gå bäst den vill. Orka.

God jul i förskott!

Jag trivs verkligen jättebra på mitt jobb. Det är oftast roligt att jobba, mina kollegor är väldigt snälla, arbetsuppgifterna är vanligtvis den perfekta balansen mellan utmanande och skäliga. Men med det sagt: jag längtar så otroligt mycket till på torsdag då vi ska skicka alla på jullov. Jag ska unna mig minst en vecka av 100% ledigt då jag bara fyller livet med manna.

Sedan sist har jag inte samlat på mig så mycket ny visdom. Inte nog för att göra riktiga, viktiga blogginlägg. Vardag har varit. Dagar har kommit och gått.

Ibland åker Erik till simhallen tidigt om morgnarna. Jag tänder ljus och ljusslingor i lägenheten innan jag åker. Det är så nära mellan hemma och jobb att jag kan sitta i lugn och ro. Lägga pussel. Se julkalendern. Titta till en blivande amaryllis. Ta bilder på mig själv i spegeln som om jag tror att jag är nåt.

Till middag har vi lagat goda måltider: spagetti med tomatsås, surdegsbröd med kycklingburgare och potatiskroketter, pasta med halloumi och soltorkade tomater, ett fat med mozzarella, tomat och serrano att dela på. Makaronipudding med purjolök och bacon, varma bake-off-baguetter med grönsaker.

Nu har vi en söndag med städ, lite jobb och mycket vila. Det känns extra bra att gå ut ur helgen och in i en arbetsvecka i vetskap att det är en kortvecka. Som skrivet i inledningen: inte för att jag vantrivs utan för att jag är så trött. Jag är så trött.

Går det att romantisera vintern? Klarar jag av det? Jag tror nämligen att det skulle fungera för mig. Romantisera kanske är att ta i, men medvetet skifta fokus. Om jag lyckas flytta uppmärksamheten från mörkret, från kylan och romantisera det som är runt omkring.

Kan det, istället för att vara jobbigt med mörker vara mysigt med stearinljus? Bara nämn inte skälet bakom stearinljusen! Kan det, istället för att vara jobbigt med kyla vara underbart att testa en ny tesort? Bara nämn inte skälet bakom tekoppen! Kan det, istället för att vara kaos på jobbet vara en hel dag full av pyssel i bildsalen så att man ska hinna sätta alla betyg? Bara nämn inte skälet bakom pysslet!

Jag tror att det är lätt för mig att gräva gropar. Bara baserat på min historia och hur jag påverkas av säsongskiften rent generellt vågar jag dra den slutsatsen, utan att för den skull beskylla mig. Det har inte varit med flit och inte blivit adresserat förrän det är för sent. Men jag har i alla fall satt ord på vägen.

Sedan sist jag skrev har följande hänt:
♡ Jag bränner alla vackra, väldoftande ljus – vad gör de för nytta i en låda?
♡ Snön hänger i skägg över alla tak och gör världen ljus.
♡ Erik har fyllt 35 år och uppvaktats med kaffe, blommor och presenter.
♡ Farmor och Gunnar har förgyllt vår tillvaro med skurna pepparkakor.
♡ På jobbet har vi haft pysseldag med julpynt, pepparkakshus och filminspelning.
♡ Väderleksrapporten har visat solsken idag, i morgon och på fredag! ☀
♡ Lucia har kommit med ljusbringande kronor och sång.

Det lät ju inte som skit direkt.