Månad: maj 2022

Tänker • Gör

vem är du på internet

Ajli Müller

Jag har jättemånga ”störs-av-detta-inlägg” i mina utkast. Det är verkligen så otroligt ofint, är det inte? Det är grejer jag retar mig på, unpopular opinions-inlägg, ute-listan och jag vet inte vad. Undra vad det är som gör att pessimisten (nå, surtanten ärligt talat…) vaknar då och då? Kanske de där underbara hormonerna. Nåja, där i utkasten gör de då ingen skada.

På bloggen är jag ärlig och glåmig. På instagram är jag gladare och vackrare. Det gör inget, tycker jag. Vad som däremot gör något är om dessa sura, dömande, bråkiga inläggen börjar sippra fram. Att skriva en gladare och vackrare karaktär är okej, men att skriva fram en cynisk, bitter och otrevlig person är inget jag ställer mig bakom. ”Tycker egentligen att det störigaste är att ventilera sina stör på www? Blir så dålig stämning?” – Gabriella Skog. Och ja. Ja. Det är samma i livet tycker jag: personer som är sarkastiska och säger saker ”på skoj” åt varandra eller om varandra eller bakom ryggen på varandra. Särskilt skoj är det ju faktiskt inte.

Toppskiktsgrejs:
Artigt. Generöst. Trevligt. Milt. Hjälpsamt. Pålitligt. Hjärtligt. Snällt.

Mat • Dryck

saker jag ätit till middag

Ajli Müller

Det här med mat är ju också ett intresse för mig. Jag tillbringar mycket tid att tänka ut saker jag vill äta, lägga saker i korgen och testa. Gärna sak det finnas mycket att toppa med, som goda oljor, vinäger, fröer, bröd, parmesanost eller örter. Örter alltså… finns det något godare! Jag är just nu inne i en period av att vilja äta aromatiska livsmedel. Kanske är det sommarkänslan som är inne och bestämmer.

Rödbet- och chèvresallad med rosépeppar och jordgubbar

Den här salladen kom till genom att jordgubbarna doftade så gott på affären. Vissa jordgubbar gör det. Och vad passar med jordgubbar? Jo, rosépeppar, ruccola och balsamico. Fläskkarrén köpte jag färdigskivad i delikatessen.

Sallad med varmrökt lax och inlagd rödlök

Detta var en måndag. Varannan måndag (minst) är Erik borta och äter på stan inför sin bågskytteträning. Det är då jag får passa på att käka rökt lax, eftersom jag är ett fan och Erik inte är ett.

Tacos med pico de gallo, guacamole och inlagd rödlök

En dag var Erik sugen på koriander. Inget annat, bara koriander. Pico de gallon innehöll tomater, silverlök, lime, jalapeño, olivolja, salt, peppar och massor av koriander. Guacamolen innehöll avokado, silverlök, lime, chili, olivolja, salt, peppar och massor av koriander. Övrig topping: ost (överflödigt), lätt créme fraîche, picklad lök och koriander.

Pasta med räkor, chili och saffran

När jag tänker på den här maträtten blir jag glad. Jag trollade ihop den under de 8 minuter som linguinen kokade och alltså… det var… slurp. Så-å-å-å gott.

Idag är det lördag, men känns som söndag, och jag orkar egentligen inte laga något. Jag mår inget vidare, men är inte sjuk utan snarare kanske pollenseg? Trots att jag inte är allergisk mot pollen, alltså. Jag undrar vad som får stå på köksbordet en sådan dag? Något som har gått ett par minuter i airfryer kanske! Lättjans mat!

Tänker • Gör

hur bloggar man?

Ajli Müller

Skrivande är mitt stora intresse, brukar jag hävda. Det är nog sant. Mitt största och äldsta intresse. Just nu är bloggar och bloggande i synnerhet intressant! Jag vill läsa alla jag följer. Jag vill kommentera hos alla för att jag blir så ivrig och dras med i vad de berättar. Jag vill hitta nya. Jag vill själv producera inlägg, i plural. Ibland viktiga, ibland bara berätta om min dag eller mina tankar. Jag vill visa bilder från mitt lilla liv. Jag vill förmedla, men också bjuda in och lära känna er. Jag har inget emot att vara privat, jag vill skriva om allting just nu!

Hur gillar ni att läsa bloggar? Många inlägg i varierad seriositet? Flera inlägg per dag om ni får? Färre, men ”ordentliga” inlägg? Ett inlägg per dag? Mycket bilder + lite text eller mycket text + lite bilder eller mycket text + mycket bilder? Vackra bilder med bearbetning eller mobilbilder lika bra? Tydligt nischat? Personligt och privat? Listor och lättlästa format?

Jag tror att jag har en ”blogg-identitetskris”. Jag skulle så gärna vilja att den är vacker, viktig och välgjord, samtidigt som jag vissa dagar (t.ex. idag och igår) bara vill berätta att jag har käkat räksallad och bakat frallor. Och då är ju frågan, hur kul är det? För vem?

Personligen vill jag inte att det här ska vara en bilddagbok. Min nisch har råkat bli personlig utveckling och psykisk ohälsa, yes? Kampen mot ångesten och fobierna? Om någon nisch alls… i mångt och mycket är min blogg i dagboksformat snarare än redaktionell. Det skulle vara så roligt, en dröm, att vara social media influencer, på en blogg. En dröm. A dream.

Dream a little dream of me.

Tänker • Gör

ett litet nydalakalas

Ajli Müller

Jag vaknade med huvudvärk och en solbränd panna (och halva näsan…) i morse. Vem hade kunnat ana? Det blåste så kallt att jag inte kom ihåg att tänka på att det var aktuellt med solkräm. Jag klantade mig.

Denna rodnad beror på att jag under gårdagen var nere vid Nydalasjöns norrsida för att fira att min lilla mormor har fyllt år. Vi firade henne med sesamfrallor och tårta, presenter och solsken, snack och sång… ja, allt man kan önska. En liten uppvisning i Nydala cykelpark också som kronan på verket, med duktiga cyklister – och mormor själv.

Jag tänker också bli gammal. Mina planer är 104 år, men vi får väl se. Fira tänker jag göra på det här sättet också. Inget att vara rädd om eller rädd för: trygga, härliga kvinnfolk och kaffe i termos. Att fylla år i november dock, det ger jag inte mycket för. Jag tror nästan att jag byter! Majbarn tänker jag bli, precis som min mormor Harriet.

Listor • Svep, Tänker • Gör

3 böcker från senaste tiden

Ajli Müller

2022 är definitivt ett rekordår i hur mycket jag har läst. När jag kollar igenom listan på titlar är två saker uppenbara vad gäller läsningen: 1. Omläsningar. 2. Feel-good.

Det hela började med ett nyårslöfte och en skrivkurs. Jag gick Flora och Yrsas skrivkurs Skrivmånaden och då får man skrivpuffar varje dag, med antingen övningar, utmaningar, teman eller liknande. Jag upptäckte då att jag och alla mina idéer och alla mina karaktärer bara var en massa feel-good om kvinnor som hade pittoreska caféer eller skulle hitta sig själv efter ett uppbrott. Men jag hade inte läst så mycket feel-good i närtid. Dags att ta tag i.

Det här är tre stycken feel-good-tips som också handlar om kvinnor, pittoreska miljöer och att hitta sig själv. Efter ett uppbrott ofta. Som om jag själv hade skrivit dem, lalala…

1. Vår vid Sommen – Camilla Dahlson

Den här boken är den fjärde (sista) i Sommen-serien och jag har bara läst den första, så det var fint att se att man ändå kunde hänga med i berättelsen utan att ha följt slaviskt. Det jag gillar med den här boken är känslan av hopp och nystart, som vårkänslor lätt är. Man blir sugen på att flytta ut till stugan. Den här är väldigt, väldigt lättläst med barnsliga och inte helt trovärdiga karaktärer, vilket är typiskt vid viss typ av feel-good. En bra första-bok för folk som i vanliga fall inte läser.

2. Bokbussen kommer vid midnatt – Sofie Axelson

Den här mysiga boken får mig som läsare att vilja läsa fler böcker. Det känns som att man kastas in i ett litet samhälle där alla redan har stöpts i sina formar och har sina fördomar och egenheter. Man hatar en äkta make, man tycker synd om en flicka, man blir galen på någons beslut och man tycker om minst en. Här har kommunpolitikerna valt att stänga biblioteket, men de anställda och några eldsjälar gör ett litet tyst uppror och stjäl ( nej, arkiverar) lådvis och åter lådvis av böckerna som nu ska kasseras. De bygger en bokbuss och i hemlighet fortsätter de låna ut till de som släppts in i undergroundläsarnas lilla krets. Mmm. Mysig!

3. Gå i fotspår – Annah Ovesson

Den här boken har en sådan där pojkvän i sig, som man avskyr för att han är manipulativ och vidrig. Jag avskyr också huvudkaraktären ibland och dömer hennes beslut att vara med honom. Men jag gav den 4 av 5 på BookBeat! Den handlar om en keramiker som fått ärva en tidigare okänd släkting. När hon kommer till huset hon nu vill rusta upp för att kunna sälja händer allt möjligt trevligt: hon hittar släktingens gamla dagböcker, en brand härjar, en sexig advokat dyker upp, hon förälskar sig i sitt ny-gamla hus och det dyker upp en alternativ arvtagare som gör att allt kan gå åt pipan.

Här nedan kommer lite ytterligare tips.
Hoppas att ni ska tycka om dem!

Listor • Svep

vecka 20 | allt allt allt och inget

Ajli Müller

Utan att tänka på det råkade jag samla på mig en hel del bilder och händelser i veckan att det blir en sammanfattning. Det är nog våren och nystarten som spirar i mig. Nu eller aldrig? Kanske inte, men nu, åtminstone.

I måndags gjorde jag ett riktigt svettigt, hårt, flåsande träningspass på gym efter jobbet. Efteråt var jag så stolt och glad över att ha väckt kroppen, segrat över skräcken, att jag stod i salen och skrattade! Sedan låtsades jag lite att det var åt en podcast, när jag egentligen lyssnade på Stora plank & små staket. ”Det är OK att bara lägga sig ner och säga tack, hej då, nu dör jag. Jag får blunda för vad jag vill, glömma bort allt tungt som prövar. Men jag vill inte dö! Vill inte glömma någonting. Inte lämna nån utanför. Jag är här för jag vill!”.

I tisdags sjöng jag allsång med alla pensionärer och föräldralediga på Carlskyrkan. Vi sjöng inte Stora plank & små staket. Vi sjöng annat. Vackra sommarpsalmer. Tralliga visor av Astrid Lindgren. Livet i all sin enkelhet.

I onsdags var jag på Capio och jag kände mig hörd. Det var på dagen två år sedan jag fick mitt remissamtal med psykiatrin och officiellt lades i kön till ångestmottagningen. Två år. TVÅ. ÅR. Hon skulle skriva arga brev åt dem. Det framkom också att det sannolikt är något fel på min sköldkörtel och jag remitterades omedelbart till sjukhuset för biopsier. Gulp. Be för att det bara är snälla saker där inne.

I torsdags var det vackert väder som skrivet tidigare i veckan. Efter jobbet, som jag kunde sluta tidigare eftersom mina sjuor och åttor var borta. Jag kunde ”jobba in” en del av eftermiddagens studiedag och åkte hem en hel timme tidigare till strålande sol och glittrande vatten. Vi åt middag i soffan: rödbetor, gáhkku och fläskkarré.

I fredags var det en fin dag. Extra vackert mot slutet av dagen: jag skrattade och sken. Jag och Erik hade gäster över också: Linnéa och Rickard och deras lilla 8-månaders barn. Vi dippade grönsaker, slötittade på brittisk komedi, hade pizzabuffé och snackade ikapp allt missat. Som jag ju skrev om så sent som igår, men det tål att upprepas för det var så trevligt och jag är glad att släppa in någon i min lilla (o)sociala bubbla.

I lördags var det följande som hände: ingenting. Men jag började dagen med att säga till min man att ”jag är så glad”. På balkongen. Ledig. Glad. Det behövdes inte så mycket mer.

Söndagen har jag inlett med frukost på balkongen. Rostat bröd med cheddar och körsbärsmarmelad, ett glas pärondrickyoghurt, kaffe och Loka. Skinkmacka med honungssenap gick inte ner…. skinka överhuvudtaget smakar ofta ruttet för mig sedan covid-19.

Nu ser jag fram emot att fylla den här söndagen med bara lycka och luft och ljus. Även vila och värme. Det känns som ett värdigt sätt att avrunda på.

Mat • Dryck, Tänker • Gör

pizzakväll med vitrinskåpskompott

Ajli Müller

Igår hade jag och Erik gäster över på middag för första gången sedan midsommarafton 2020. Det var trevligt, gick bra, blev lagom och vi hade vegansk pizzabuffé från Ruccola. Det var spännande att testa nyheter! Alla hade tomatbas och surdegsjäsning, vedeldad gräddning och vegansk ost… mmm… sedan var det följande: oumph, fefferoni, rödlök, tomater och spenat/ fefferoni, rödlök, oliver, tomater, soltorkade tomater, ruccola och spenat/ champinjoner, vitlök, rödlök, ruccola och spenat.

Innan middagen blev det tydligt att vi inte brukar ha gäster. Vi har typ inte porslin till att kunna bjuda in! Vi hade inte en enda uppsättning av glas som var fler än tre. Fördrinken kom därför i olika storlekar och former. Grönsaksstavarna serverades ur tekoppar och bestick fick vi akut handdiska upp för att de inte heller räckte till alla fyra.

Det har sin charm också, att allting blev lite som en vitrinskåpskompott. Jag får verkligen lust att fylla på mer i skåpen också. Alla udda! Alltid olika! Ett tallrikslotteri per måltid ♡

Tänker • Gör

jag förlåter maj

Ajli Müller

Så hände det. Mitt i förlamande trötthet och skymmande utsikter hände det: solskenet värmde. På det där sättet. Det rätta sättet. Solskenet grep i hjärtat. Solskenet glittrade i vattnet och i ögonen. Det är som att jag burit hoodie och nu tog tag i den och vågade vända ansiktet uppåt.

Knoppar, också. Knoppar, små gröda blad och äntligen även doftande blommor. Jag förlåter maj idag.

Nu.

Mat • Dryck

lite mat, lite prat, lite misslyckande och lite lyckmissande

Ajli Müller

Först: tortillapizza!

När Erik var borta blev jag sugen på pizzasallad, vilket föranledde hela måltiden. Det var första gången jag använde min mandolin och salladen blev verkligen, verkligen god. Den enda ”pizza” som blev lyckad var däremot den med kronärtskocka, purjolök, Västerbottensost och créme fraîche. Mozzarellan hade vattnat sig i ugnen och allt var dränkt i ostigt saltvatten. Usch, så less jag var den dagen.

Men en dag lagade jag pasta”sallad”:

Aja, bilderna är inte så kul. Men jag var i alla fall inte less överhuvudtaget. Det är pasta, grillmixsallad (frisé, rosé och mâche), nektarin och fetaost. Mer än så behövs egentligen inte, men jag har passat på att dressa alltihopa med dijonsenap, balsamvinäger, honung, salt, peppar och goda olivoljor. Allt med dijonsenap är gott… jag måste komma ihåg att köpa ny burk!

”Bloggkorven” är ett konstigt fenomen, varför har flera av dem börjat äta korv? Men det är tydligt att influencers faktiskt influerar (usch, vilket fult ord, jag menar påverkar och inspirerar), för jag lagade korv en dag:

Det är korv som jag stekt halverade för att jag vill att de ska bli riktigt heta och knapriga (korv kan vara så ”korvigt” annars tycker jag…), serverat med potatismos med mycket smör, skagenröra med mycket räkor och rostad lök. Tjoff ner i ett tunnbröd, på med Heinz och sedan good-to-go.

En dag blev det kräftsoppa med små smördegspajer:

Jag utgick lite från Antonijas recept efter att ha sett det i Halv åtta hos en YouTuber, men tillsatte potatis i små bitar och en gullök, en hel del vitt vin och mycket, mycket mer salt och buljong. För innan var den ganska trist. Erik hade varit på blodgivning och var lite matt efter det, men perfekt att fylla på med massa soppa, vatten och salt då.

Idag har jag gjort så mycket grejs att jag bjöd mig själv på drickyoghurt och mackor till middag. Ja, och mer sånt’ lär det bli i sommar. Jag längtar tills det är så varmt! Inte för att jag längtar efter att inte ha middagsaptiten, men för att det är ett mycket bättre skäl att äta yoghurt för att man har strålande sommar än för att man saknar ork, hehe!

Hälsa • Ohälsa

om en kropp som är dömd för brott

Ajli Müller

Triggervarning: träning

Jag satte en triggervarning längst upp i det här inlägget för att temat absolut är träning, och jag vet att det finns personer som inte mår bra av att läsa om träning. Då ska de få slippa det, är tanken. Inlägget som sådant är nog inte så värst triggande, för jag tänker inte komma med ”tips” eller prata om smalhet eller deff och sånt’, utan bara skriva ”som vanligt” om vad jag har tänkt på och vad jag önskar.

Nu har jag varit funktionsnedsatt i GAD och paroxysmal ångestsjukdom i över tre år (egentligen har jag förmodligen långsamt insjuknat i hela 16 år, men med en kulmen 2019). Det har lett till hemmasittande, innesittande och överhuvudtaget en väldigt begränsad, panisk och instängd tillvaro. Ingen träning. Inget adrenalin utom från panik- och ångestattacker. Inga motionspromenader. Inget outlet. Eller så gott som inget, i alla fall. Några tappra försök har gjorts. Nu börjar jag bli förbannat trött på det. Trots att jag tycker att det är så läskigt med hög puls, trots att jag får svindel av svettningar och trots att jag tror att jag mår illa så fort jag kommer utom synhåll från mitt eget hem så är det för tusan dags. Rent fysiologiskt mår ångesthjärnor i längden ändå bara bättre av träning.

Vad jag vill är att vara utomhus i ur och skur, som när man var liten och gick i skolan och gjorde allt som fröken sa. Var det orientering så var det orientering, och då spelade det ingen roll om man gått till skolan i Birkenstocks och det var monsunsäsong. Jag vill lyfta tungt och dra ordentligt i rodden. Jag vill simma och bada, cykla och nita, klättra upp och hoppa ner. Så att jag riktigt känner endorfinerna. Jag vill känna dem. Endorfiner, dopamin, adrenalin – släpp den här kroppen fri från sitt fängelse! Du är förklarad oskyldig, så lev ikapp din förlorade tid, kära kropp.

I veckan ska jag styra upp mitt nya träningsprogram. Men delar av tränings”programmet” lär bli sådana där grejer som nästan är ”läxa” och som bara ska göras även om det inte är det roligaste jag tagit mig för. Men delar är också tänkt att funka som en ny pump utöver lilla hjärtepumpen. Pumpa lite liv i mig, gör det nu, gör det igen, gör det för evigt.

Bilder från den bästa tiden i mitt liv: sommaren 2018 (året innan jag blev sjuk)