Tänker • Gör

morgonen | peaceful poetry

När jag gick skrivkursen Skrivmånaden med Yrsa och Flora fick jag, liksom de andra kursdeltagarna, en skrivuppgift per dag. Jag är så glad att jag gick kursen. Det var ett kravlöst upplägg med teman, uppgifter och utmaningar varje dag i en månad.

Varje dag skrev jag två alster: en löpande text och en dikt. Jag upptäckte att dikter och kortare berättelser kommer lättare. Böcker kan jag ännu inte skriva.

Jag tror att vissa personer har lite olika behov av ganska specifika grejer för att kunna leva, orka, må. Mannen som behöver sin fiol. Den unga kvinnan som behöver sin skönlitteratur. Tanten som behöver sina cigariller. Gubben som behöver sin morgontidning. Det finns människor med stort socialt behov och som behöver vänner och umgänge och många figurer i sina kretsar. Jag behöver en penna. Jag behöver mamma, pappa, min storasyster Fanny och min man Erik, och en penna. Sedan behöver jag inte mer.

Mitt behov av att skriva är stort och jag skulle förmodligen kollapsa ganska snabbt om någon tog ifrån mig det. Tänk om jag kunde förvalta och förfina det behovet och göra något av det!

Samtidigt kanske en hobby kan, bör, ska generera noll komma noll förutom glädje för mig själv, som Sofia Wood funderade för några dagar sedan…

Jag vet inte var jag vill komma med det här inlägget. Förmodligen är det som alltid med mig: jag vill bara skriva!

10 reaktioner till “morgonen | peaceful poetry”

  1. Vad roligt att du älskar att skriva och jag föredrar också kortare texter framför en hel bok. En penna skulle jag inte heller kunna leva utan och skrivpapper till det. Kramis ❤

    Gilla

  2. Tror också på att alla människor har sina behov, och ett som jag tror att många har men inte vet/vill erkänna är att just skriva ned sina tankar eller känslor. Bloggen är ett sådant forum för mig, där jag kan skriva av mig av både tankar, känslor och annat som egentligen inte har någon betydelse.

    Gilla

    1. Det tror jag också!! Jag tycker att skrivande är ett sätt att göra sig odödlig. Och foto. Allt kommer glömmas, allt kommer försvinna och förmultna och förskingras eller förringas. Usch, bara tanken ger mig svindel. Jag vill skriva för att minnas och mina potentiella ungar med 🙂

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s