Tänker • Gör

comme-il-faut, tvåtusentjugotvå

Ingen orkar väl läsa om nyårsaftnar och julaftnar och sådant i efterskott, men jag kör ändå, ett litet ett, med nästan bara mat dokumenterat. Inte ens traditionell nyårsmeny. Så, ni får bara scrolla igenom det här inlägget om det inte passar. Jag är inte så flärdfull oavsett tillställning. Nyårsafton gillar jag! Traditionsenligt behöver det däremot inte vara, enligt mig.

På förmiddagen åkte Erik ner på stan för att gå på nyårsbio och se Spider-Man: No way home, varpå jag passade på att dammsuga och skura golven inför en nyårsafton som skulle firas tillsammans med… endast oss.

När Erik kom hem från biografen dukade jag fram förrätt i form av chips med allt det godaste på sig: lök, créme fraîche utrört med färskpressad citron och gräslök, löjrom och såklart färskmalen tellicherry. Den åt vi i soffan, framför TV:n där vi såg New Girl.

Eftersom det bara var vi hemma gjorde vi som vi ville. Så mellan chips och varmrätt spelade Erik något på datorn och jag stickade och blev förbannad för att det inte blev rätt. Det är så man lär sig, sägs det, men det är ju rena kaoset till dess.

Till middag blev det sliders med massa goda grejer: brieost, grekisk salladsdressing, kalamataoliver, marinerade kronärtskockor, cocktailtomater, rödlök och sallad. Vi hade röda köttbitar och ingredienser till goda potatistillbehör hemma, men det här var vi mer sugen på.

Sedan fortsatte jag sticka och svära medan Erik satt bredvid och tittade på någon serie som jag inte alls uppfattade i alla aviga maskor som bara hamnade på fel ställe. Efterrätten, som var vaniljpannacotta med mangogelé, åt vi till Big Fat Quiz of the Year 2021 och det skrattades en hel del. Dessutom märkte jag att jag mindes väldigt mycket och jag skulle ha vunnit den här omgången!

Sedan var dagen så gott som slut. Jag kröp ner för att sova strax innan tolvslaget vilket ju var en idé som inte var det klipskaste jag gjort. Vi bor nämligen just intill en sjö och alla nyårsraketer hörs över den. Och syns! Tack och lov verkar folk bli mer och mer medvetna om det onda fyrverkerier för med sig och det var därför bara ett snabbt inferno på kanske 10 minuter innan allt var över.

När det var över… började det. 2022!

19 reaktioner till “comme-il-faut, tvåtusentjugotvå”

  1. maken va på datorn o ja på instagram väldigt romantiskt ha ha nä .. ett barn va hemma vi åt gott och skålade lite bubbel med vid tolv
    gott nytt år säger ja

    Gilla

    1. Taaaack, jag blev jätteglad av detta! Den här klänningen är från Kappahl, fast via min syrras garderobsrensning så den har nog ett tag på nacken… men liknande modeller borde finnas. Jag älskar den, världens skönaste!

      Gilla

  2. Vad mycket gott ni åt på nyårsafton och så mysigt ni hade det. Jobbigt med fyrverkerierna men vad skönt att det inte varade länge. Kramis ❤

    Gilla

  3. Ok, provar igen – om du har tre andra kommentarer från mig får du ha överseende 🙂 Jag tycker att det låter som en alldeles ljuvlig nyårsafton! Tråkigt med ditt smaksinne, jag har ju exakt samma problem men för mig är det kaffe som luktar bränt och gul, rå lök som smakar märkligt. Har gått ett år nu, så jag börjar acceptera att det antagligen aldrig kommer att bli normalt igen.

    Gilla

    1. Jag vet inte varför det är så konstigt att kommentera på min blogg, men det verkar vara om man för in en mailadress som slutar på gmail.com som det blir konstigt… I alla fall kom det fram nu 🙂 Jag beklagar verkligen kaffet och löken, och för mig röda godisar, vanilj och kött… det har ”bara” gått tio veckor lite drygt. Hoppas det vänder!

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s