Listor • Svep

vecka 45 | en jobb(-ig)vecka

I måndags var första dagen jag var tillbaka på plats på jobbet sedan fredagen 22/10. Alla skulle känna sig ringrostiga efter så lång tid, men jag var riktigt, riktigt dålig. Så jag tänker helt sonika hoppa över måndagen och gå direkt på tisdagen.

Fast nej, jag undrar om jag inte ska hoppa över tisdagen också. För den var ärligt talat inget vidare heller. Ni som läser varje inlägg vet att jag tvättade och hade värk i öronen. Det var allt.

onsdagen var jag på benen igen och jobbade ordentligt, men då strax efter middagen så exploderade den där bilen på parkeringen och det blev ett himla abrupt slut på dagen. Så det var kanske inte heller så roligt att skriva om… men min granne Anders kom förbi vid kvart i nio och bjöd oss på hemlagad glass! Jag älskar när han lagar för mycket: hembakt leverpastej, surdegsbaguetter, födelsedagstårta och nu glass.

Dagen efter tog jag mig inte till jobbet eftersom min bil var inom området för polisens utredning av sprängningen. Jag hade ju tagit bussen, men de sa hela tiden att de snart var klara så till slut blev det bara för sent, eftersom jag har 1,3 mil till jobbet. Så jag fick jobba hemifrån på torsdagen och det var en superrolig arbetsdag.

När fredagen kom var jag brutalredo för helg! Först hade jag fem lektioner (fredagen är inte nådig!) som var jätteroliga (tycker jag själv i alla fall) och sedan åkte jag hem och lade fötterna på bordet. Nästan bokstavligen! Jag åt pepparchips med Holiday och såg Community.

Ovanför ser ni ett illustrationsprojekt in the making: skapa en karaktär och miljö med inspiration från Tove Janssons ”Hur gick det sen?”. Dessutom en riktigt god tikka masala-gryta som inte är särskilt bildskön. Jag använde kryddmixen och lade till fräst lök, vitlök, massa färsk ingefära och spenat. Kycklingen bytte jag mot paneer, eftersom jag fortfarande känner lite iffy kring kött efter covid-19.

lördagen hade jag inte en särskilt rolig dag och det känns som att helgen rann mellan mina fingrar. Jag var ensam hemma och det brukar jag tycka är ganska skönt, men nu när jag är så hängig så blev jag snabbt uttråkad. Lördagssysslan blev att städa ytor, rensa i kylskåpet och baka en paj. Som jag inte kände smaken av!

Idag, söndag, har jag försökt ägna åt lite ”återställande”. På morgonen åt jag hårdbröd med gurka, drack en halv liter vatten, svart kaffe och tittade på Julens hjältar. Det är min favoritjulkalender. Egentligen brukar jag inte börja se på den förrän efter min födelsedag (som är nästa helg) men jag kunde inte hålla mig.

Sedan har jag städat och rensat det jag inte hann med igår: fläkten, medicinlådan, hallmattan, gått upp med rat på vinden och sådant. Jag har skrubbat mig själv också, lite. Inte helt ”återställd” men ren och len i alla fall!

Hur har er vecka varit?

Tänker • Gör

jobbveckans kläder gick i blått och gult

Eftersom det är så himla mörkt och jag inte har några studiolampor eller vet hur man fotograferar manuellt så har jag inte så mycket bilder på mig själv. Men när jag jobbade som säljare på Dea Axelssons brukade jag lägga ut kläderna på display för att se hur jag skulle matcha på jobbet, så jag har testat det några dagar.

Vi tar oss en titt:

I måndags bar jag marinblå, lång wrapklänning med heddalinne, marinblå Nike SB och ett stort smycke. I onsdags bar jag uppkavlade stuprörsjeans med klargul blus, tote och glasögon.

I torsdags hade jag storblommig, marinblå långblus med stuprörsjeans, hårband och röda Nike SB. Idag, fredag, bar jag gul- och vitrandig kjol (med fickor!) och vit, vid blus. Det matchade jag med smycken i ljust trä.

Det var denna arbetsvecka i kläder. På många sätt tycker jag att kläder kan uttrycka ganska mycket personlighet och därför tycker åtminstone jag att det är kul att se sådana här inlägg också från folk som inte är modebloggare. Jag hoppas att ni också tyckte om att dyka ner i min garderob en sväng!

Tänker • Gör

en explosion

Igår klockan 19:18 fick jag lov att ringa larmnumret. Det small som en bomb och hela vardagsrummet lystes upp av en stor explosion utanför fönstret. Med larmoperatören i luren såg jag hur tjock vit rök vällde fram över parkeringen.

En bil hade exploderat. Det såg inte ut som min bil, men nära nog!

Och oj, oj, oj, vilken smäll det var. Jag var helt darrig när jag sprang ut, för att jag tänkte att jag måste fota inför försäkringsärendet jag misstänkte att jag skulle behöva öppna (vilken idiot jag är: springer ut till bilen som just har exploderat!).

Jag är idag tacksam att ingen var i närheten när explosionen skedde och att min bil verkar ha endast marginella skador, men jag önskar verkligen att de kunde ta personen som gjorde detta. Bombskyddet har nämligen fastställt att det här var något som exploderat under bilen och inte i själva fordonet. Så obehagligt det känns.

Tänker • Gör

tisdag – krisdag

Jag vaknade i morse och örat var ömt. All ork och lust hade huvudvärken tömt. Det snöade vid sjutiden, vid åtta var det slask. Jag som trodde att jag hade dagen i en ask. Nu regnar det så hårt att jag knappt kan se ut. I hemlighet längtar jag tills dagen tar slut.

I tvättstugan har jag hunnit med tre maskiner. Gud, som jag längtar tills solen skiner! När kroppen skriker NEJ och huvudet är gröt är det nästan svårt att minnas stunder då man njöt.

Tack och lov för varm, ren frotté. I mörkret får man fira varje succé. Jag har ett hem, ett jobb, en familj som är hel. Jag har en man som är god och som (nästan) saknar fel. Om jag vill kan jag yoga eller be till Gud. Samhället har öppnat och friats från förbud. Min syster ringer varje dag och hör efter hur jag mår. Min mamma och pappa lyssnar, råder och förstår. På jobbet är jag uppskattad för det jag kan och gör. När jag har idéer möts jag av gehör.

Så se, det finns ju människor som gör det svåra lätt. Se, det finns ju skäl att ägna hela dan’ åt tvätt. Se, det finns ju ljus i mörkret som vi kallar höst. Se, det finns ju ställen dit man går för att få tröst. Se, det finns ju lycka i en tid som är så svår. Se, det finns ju hopp att hålla ut tills det blir vår.

Listor • Svep

yesterday. today. and tomorrow.

Igår: jag såg på jättemånga avsnitt Vänner, lagade krämig potatissallad med mycket dijonsenap som stack i näsan, jobbade lite och sov i en vit pyjamas med röda snöflingor på.

Idag: jag hade en prickig klänning, målade färgcirklar, spelade in en liten film, råkade somna 30 minuter mitt på dagen (och fick väldigt ont i öronen och i huvudet), lagade en ingefärsdoftande currygryta med basmatiris och naanbröd och har nu slagit mig ner för att skriva, läsa och lyssna på en ljudbok.

Imorgon: jag ska tvätta mellan 11-14 (hatar tvättstugor och gör det så sällan man kan utan att vara äcklig), gå på en kort promenad med min kompis Linnea och hennes nya lilla bebis och förbereda de muntliga nationella proven.

Sophia Loren i Ieri, oggi, domani (igår, idag, imorgon)

Det är tre ganska trevliga, alldagliga dagar som jag berättar om och det är kanske allt jag behöver: trevlig alldaglighet. Det blir ju lite vad man gör det till, vad man piffar det med. Som Mara i Milano här ovanför som i klippet gör så normala saker som att fixa till nya växter på en balkong och ändå ser det ut som något mycket vackert. Nästan drömskt. Nästa gång jag skriver en ”igår, imorgon, idag” ska jag strössla det med extra glitter. Jag ska strössla det med lite Sophia Loren.

Listor • Svep

vecka 44 | väldigt lite variation, eh?

Jag har återhämtat mig riktigt beundransvärt från virusinfektionen den här veckan. Jag fick återfall i sjukdom i torsdags: ny feber, så att jag började gråta, men redan på fredagen var jag på benen igen. Däremot har jag problem med slemhinnorna i munnen och näsan. Det har varit höstlov, så jag har kunnat jobba hemifrån utan att det har varit konstigt. Det känns som en riktig välsignelse.

Smaken av tomater har aldrig varit så välkommen och jag har köpt tre olika sorter nu, som jag både varvar och blandar. Jag ska odla egna tror jag bestämt! Och så söker jag efter bananchili, för det vill jag också odla.

Jag har faktiskt skött mina ”mål” (ni kan läsa om dem HÄR) ganska bra! Jag har lagat god mat med flera olika konsistenser och smaker, jag har stickat, skrivit brev till en kompis… en massa mysigt! Bäst är att Erik har varit hemma. Det tär på krafterna att vi har så lite tid ihop med varandra nuförtiden.

Ytterligare en sak som jag vill lyfta från vecka 44 är den här bloggen du just nu sitter och läser. Alltså, inte helt OK att hylla sin egen kanske, men jag har ju så länge försökt förändra på portalen jag var på innan och nu när jag släppt den… lalala, känns rätt gött faktiskt! Jag är så glad att alla blinkande banderoller är borta och att jag är ”min egen” nu.

Jag hoppas att ni också har gjort något som gjort er glad i veckan. För att ni förtjänar att vara glada och göra bra grejer! Jag också.

Tänker • Gör

ljus, är det såhär du ser ut?

Idag sov jag länge, nästan till nio. När jag steg upp var solen redan uppe och framme för första gången sedan… jag minns inte ens. Det var så underbart att se den skina in genom gardinerna, att vara ute i den och känna den mot skinnet. Dessa dagar tänker jag ”måste det bli vinter överhuvudtaget i år eller kan vi bara stanna såhär?”.

Har ni tänkt på att det bara är 114 dygn tills det är vår i kalendern? Jag vet att det inte ens är vinter i kalendern än, men jag har inget emot att tänka förbi den. I tanken är jag redan i mars. Det känns helt rätt, dagar som dessa.

Mat • Dryck

några dagar med gaffel

En dag var min man Erik på bågskytte. Han tränar en ungdomsgrupp och det känns så märkligt, för det känns som att han själv nyss gick nybörjarkursen. I alla fall hade jag en fin kväll alldeles för mig själv. Jag tillbringade den med att läsa läroplanen som träder i kraft 2022 och att äta potatishalvor och marinerade tomater.

Jag upptäckte medan jag åt att jag kände smak. Inte av potatis, inte av timjan, inte av fetaost och inte av rödlök. Men av tomater! Så jag övergav berget av potatis, som jag varit så sugen på så länge, till förmån för resten av tomaterna i skålen.

Dagen efter beslöt jag därför att marinera tomater en gång till: brun farin, balsamvinäger, olivolja, salt, peppar, basilika och oregano. Till det stekte jag baguette i olivolja och gnuggade dem med rå vitlök samt tillredde en skål pasta med pesto, ruccola och rostade pinjekärnor.

Middagen åt vi i soffan medan vi såg på New Girl. Erik hade just klippt håret och var extra snygg. Själv hade jag mörka ringar under ögonen och var extra ful. Vi åt ihop för första gången sedan jag blev sjuk i covid-eländet och det var väldigt mysigt.

Morgonen efter var det sovmorgon och Erik lagade mig baguette med äggröra, tomater och timjan. Jag skulle kunna leva på tomater nu. De smakar ju något!

Jag jobbade hela dagen. Jag har ju jobbat hela sjukperioden på distans, men lika många timmar som jag skulle? Nej, knappast. Så både för att göra rätt för mig och för att komma ikapp jobbade jag extra många timmar, så att jag sedan kunde ta höstlov åtminstone på fredagen!

Det sista jag tänker dela med mig av är när vi lagade piadina efter en alldeles för lång dag. Alldeles för lång! Mörk och ledsen också. Man måste ha piadina då. Det bara är så.

Piadina är ett gott bröd på typ mjöl, olivolja och bakpulver, som man steker i ännu mer olivolja och fyller med goda grejer. Jag fyllde med pesto, parmesanost, fetaost, tomater, oliver och ruccola. Eriks är fyllt med… well I guess pesto också, fast den röda sorten. Dessutom: parmesan, feta, ruccola, oliver och serranoskinka.

Efter det gick jag på helg. Hoppas att ni också är redo för den!

Listor • Svep

några uppdrag | mina mål

Efter helgen börjar en intensiv jobbperiod. Opp-opp-opp, vad ska man säga, det är helt enkelt en arbetstopp från och med måndag och till och med jullovet. Jag har ett uppdrag åt mig själv: att hitta så pass mycket mikropauser, reglerad rast och återhämtning så att jag orkar göra det jag tycker är roligt och härligt när jag kommer hem.

Matlagning: för det första ska jag laga mat och inte sälla mig till ”jag orkar inte, jag kör en burksoppa”, men jag vill också testa nya recept och ovana råvaror. Kanske köra någon helvegetarisk vecka? Kanske jag ska testa laga en massa fisk och skaldjur! Jag vill också göra lunch, duka, äta i lugn och ro… ja, jag vill orka med mitt intresse för matlagning.

Rofyllda aktiviteter: för det andra skulle jag vilja orka med mina stillsamma aktiviteter, som jag vet att jag gillar, men nästan slutat med för att jag inte typ ”kommer mig för”. Jag tänker sticka, äta långfrukost på helgen, måla, spela spel med Erik, sjunga i kören, läsa och kanske gå på gudstjänster och hemgrupper igen.

Byta plats: för det tredje vill jag byta plats! Jag har under mina trötta och mörka perioder hängt mycket i soffan. Jag skulle vilja börja med att sticka i fåtöljen, äta i matsalen och sova i sovrummet. Easy enough! Men också orka mig ut på promenader, hälsa på kamrater i deras hem, gå till kyrkan, gå på fik, åka till mamma och pappa och så vidare.

Nu är jag fullt medveten om att jag inte har så himla ”håll-igång-hobbys” och att jag dessutom inte på något vis är en kvällsmänniska. Jag går och lägger mig klockan nio oftast. Så poängen med mitt ”uppdrag” är inte att stoppa in en massa coola grejer, utan att bara orka det jag redan vill och kan. För människor utan ångestsjukdom verkar det säkert nästan grundläggande, men för mig hade det varit stort att lyckas.

Jag hoppas att ni följer mina mål, uppdrag och utmaningar här via bloggen!

Hälsa • Ohälsa, Listor • Svep

n.o.v.e.m.b.e.r

Kan ni förstå att det är november? Jag kan knappt det, ärligt talat. Jag resonerar dessutom så att är det november så är det snart julafton… och är det snart julafton så är det snart nyårsafton… och är det snart nyårsafton så är det snart mars… och är det snart mars så är det snart påsklov… och är det snart påsklov så är det snart dags att sätta betyg… och om det snart är dags att sätta betyg så är det snart juni.

Är det snart juni så är det snart sommar. Tada!

Men jag ska göra det allra mesta och bästa av den här månaden genom att…

  • Bränna de dyra ljusen!
  • Äta från det vackra porslinet!
  • Hälla godiset i designerskålen!
  • Dricka musten ur kristallglasen!
  • Bära märkeskläderna!

Livet är för kort. Stäng inte in dina njutningsämnen i skåp, spara inte lyxen till ”rätt tillfälle” för rätt vad det är så vaknar du en morgon och upptäcker att du är död. Allvarligt: vi är fria, älskade och tiden här på klotet kommer ta oss slut en dag. Njut nu av och tacka för det som är dig givet. Vad för glädje sprider det i skåpen?